lördag 13 juli 2013

Studiebesök vid hampakalkhusbygge

Idag har jag varit på studiebesök i en av grannsocknarna, Burs. Där håller man på att bygga ett hus som isoleras med en blandning av Hampa och kalkbruk. Lokala material kan man tycka eftersom hampa odlas på Gotland och berggrunden här består av kalk. Tyvärr finns det dock ingen maskin för att bereda hampan på ön så den här hampan kom från Västergötland. Och kalken kom från England eftersom det var en specialblandning framtagen just för att göra hampakalk med. Det vore intressant att testa att bygga något litet för att se om man verkligen behöver specialkalkblandningen eller om det går med den lokala.
Innan man började bygga det större huset testade man tekniken på det här pumphuset.
 Det hus som man bygger nu är bara en flygel, nästa år ska man bygga en huvudbyggnad till vänster och så småningom ytterligare en flygel. 
På avstånd ser det ut som om huset ska få trappgavlar...

 Men när man kommer lite närmre ser man att det bara är formarna som gör att det ser ut så.
Takbeläggningen kommer att bli enkupigt tegel.
 Väggarna är riktigt tjocka, ca 50 cm, för att få bra isolervärden.
 Eftersom man inte har så mycket erfarenhet av att bygga med materialet satte man för säkerhetsskull skivor av träullit ovanför fönster och dörrar för att veta att det klarar att hålla upp putsen. Man ser också en del av regelstommen som är det som bär upp huset. Hampakalken är som sagt bara isolering och putsbärare, stomen är en ganska konventionell regelstomme i mitten av väggen.
 Grunden består av 3 lager foamglas, dvs ca 30 cm, ovanpå en bädd av fint grus. Fördelen med foamglas är förutom bra isoleringsegenskaper att man kan sätta väggarna direkt ovanpå. Köldbryggan blir minimal och det går snabbt att börja sätta upp väggar eftersom man inte behöver vänta på att någon gjutning ska torka.
 Så här ser foamglas ut.
 Bjälklaget mellan våningarna bestod av lättbalkar av plywood.
 Man hade också satt plywoodskivor på en del ställen där man visste att man skulle vilja skruva upp tunga saker men inte riktigt hade koll på exakt var de skulle sitta. Här är det i badrummet.
 Övervåningen.
 Taket bestod av råspont ovanpå limträbalkar. All last togs upp av nockbalken och fördes ned i väggen i gaveln på huset.
 Den här boken ska tydligen vara bra om man vill lära sig mer, jag har inte läst den själv så jag kan inte bekräfta att den är det.
 Ska man blanda mycket hampakalk på en gång gäller det att ha en rejäl maskin. Det här är en föredetta foderblandare till nötdjur som fått ett nytt liv som hampakalkblandare.
 Så här ser formarna ut på lite närmre håll.
 De består av rektangulära skivor i plast som man sätter ihop med god precision. Tydligen är den tillverkad i Italien för att glidgjuta betong med.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar